Bild på planprocessens olika skeden.

Planprocessen

Ovan kan du se hur planprocessen ser ut och även läsa en kort information från Upphov till Laga kraft.

Detaljplaneläggning som påbörjas efter den 2 maj 2011 ska handläggas enligt den nya Plan- och bygglagens regler (PBL 2010:900).
Planprocessen regleras i första hand av den nya Plan- och bygglagens 5 kapitel och skiljer sig något från den gamla Plan- och bygglagen (PBL 1987:10). Bland annat utgår krav på programskede, se nedan.
Informationen nedan beskriver planprocessen i ett normalt planförfarande till skillnad från ett enkelt planförfarande som endast innehåller samråds- och antagandeskede
 

Upphov

En detaljplan kan initieras på olika sätt. En detaljplan krävs vid utbyggnad av nya områden och för ändrad markanvändning av en fastighet eller område. De flesta detaljplaner initieras från politiskt håll och kan då gälla allt från vägfrågor till nya bostadsområden. Även enskilda markägare och exploatörer kan ansöka om upprättande av en detaljplan. Intressenten har då möjlighet att ansöka om ett planbesked där kommunen ska redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
 

Program

Kravet i den gamla Plan- och bygglagen (PBL 1987:10) om att en detaljplan ska grunda sig på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen har tagits bort i nya PBL 2010:900.
Om man bedömer det lämpligt har dock kommunen fortfarande möjligheten att använda sig av ett förberedande programskede för att exempelvis utvärdera olika alternativ för trafiklösning, utformning, lokalisering etc eller för att i ett extra tidigt skede bredda beslutsunderlaget med de berördas erfarenheter och synpunkter.
 

Samråd

När ett förslag till detaljplan upprättas ska kommunen samråda med olika intressenter (kommunala förvaltare, statliga myndigheter, fastighetsägare m.fl.). Syftet är att ge möjlighet till insyn och påverkan för berörda intressenter. Samrådstiden brukar vara minst två veckor. Efter samrådstiden skall alla inkomna yttranden och synpunkter ställas samman i en samrådsredogörelse som delges byggnadsnämnden inför beslut om granskning.
 

Granskning  (tidigare Utställning)

När detaljplanen har justerats med ev. inkomna synpunkter under samrådstiden ska den ställas ut för granskning under minst tre veckor. Samtliga berörda ska meddelas via brev och kungörelse införs i den lokala ortstidningen. Förslaget finns tillgängligt i Stadshuset och här på kommunens webbplats. Efter granskningstiden sammanställs alla inkomna yttranden och synpunkter i ett granskningsutlåtande som delges byggnadsnämnden inför antagandet.
 

Antagande

Det slutliga planförslaget redovisas tillsammans med granskningsutlåtandet för byggnadsnämnden som föreslås anta detaljplanen. Efter antagandet följer en tid på tre veckor då de som lämnat skriftliga synpunkter under samråds- eller granskningsperioderna har rätt att överklaga beslutet. De berörda kommer att direkt efter antagandebeslutet få information om hur ett överklagande går till.
 

Antagande

Beslutet att anta en detaljplan vinner laga kraft när tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat detaljplaneförslaget eller när länsstyrelsen har beslutat att inte överpröva planbeslutet ifall detta sker senare.
Kontakt
Planchef
Claes Waxberg
Tfn: 0500-49 80 46

Relaterad information