Riksdagen har beslutat att alla Sveriges bostäder ska föras in i ett lägenhetsregister. Statistiken används bla i planeringen av vårt samhälle, tex vid bostadsbyggande. Lagen (2006:378) om lägenhetsregister trädde i kraft den 1 juli 2006. Lantmäteriet kommer att under 2009-2010 samla in uppgifter och upprätta lägenhetsregistret.
Adress-och namnsättning
Plan, Bygg o Lantmäteriförvaltningen bereder namnförslag, oftast i samband med framtagande av nya detaljplaner, där nya kvarter och gator redovisas.
Man försöker kanske få en geografisk eller historisk bakgrund till området, t.ex. gamla gårdsnamn. Synpunkter och förslag till namnsättning brukar inhämtas från Kulturnämnden och Hembygdsföreningar men även andra intresseorganisationer och privatpersoner har möjlighet att inkomma med förslag. Byggnadsnämnden fastställer sedan det slutliga förslaget.
Tätortsadresser och landsbygdsadresser
- Tätortsadresser består av ett gatu-eller vägnamn till vilket kopplas ett löpnummer ev. med littrabeteckning, (Mariestadsvägen 11 c).
- Landsbygdsadress består som regel av ett trakt eller områdesnamn och ett nummer, alternativt ett "gårdsnamn", (Häggum Aspelund 2).
- Varje bostads- och verksamhetsbyggnad ska registreras med en lägesuppgift i ett s.k. koordinatsystem, enhetligt för hela riket. Fastigheter och byggnader kopplas till respektive adress i Lantmäteriets fastighetsdatasystem (FDS) Från detta register hämtar Riksskatteverket, Posten m.fl. sina adressuppgifter.
Plan, Bygg o Lantmäteriförvaltningen sätter även namn på offentliga platser, byggnader och anläggningar med mera.