Alla kommuner är ålagda att kunna hantera olika slags kriser. Målet med samhällets krisberedskap är att:
- minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor
- trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män
- hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö
För varje ny mandatperiod ska kommunerna fastställa en plan för hur de ska hantera en extraordinär händelse. Planerna ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Syftet med analyserna är också att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarhet.
Skövde kommun har nu reviderat sin Risk- och sårbarhetsanalys. Analysen har följande innehåll:
- Identifiering av samhällsviktig verksamhet i kommunen samt identifiering och värdering av risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom såväl kommunen som det geografiska området.
- Bedömning av kommunens förmåga att hantera en kris utifrån olika scenarios.
- Bedömning av krishanteringsförmågan inom det geografiska områdesansvaret utifrån två scenarios (pandemi och snöoväder).
- Identifiering av riskobjekt
Föreliggande arbete utgör en revidering och komplettering av tidigare riskanalyser för Skövde kommun. I riskanalysen har även, som objekt, beaktats sådana händelser som vid en störning kan få stor påverkan på såväl kommunen som helhet som räddningstjänsten. För en del objekt och händelser har föreslagits förebyggande och skadebegränsande åtgärder.
Kommunen ska enligt lagen (2006:544) om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap upprätta risk och sårbarhetsanalyser för kommunens verksamhet och avseende kommunens geografiska områdesansvar. Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska en riskanalys upprättas för sådana händelser som kan leda till räddningsinsats.
Det är av stor betydelse att kommunen och räddningstjänsten har ett samlat grepp över tänkbara olycksrisker så att dessa på olika sätt kan ingå i den kommunala planeringsprocessen inom olika områden. Riskanalyserna skall utöver att vara ett kommunalt planeringsinstrument även utgöra underlag för utarbetandet av Räddningstjänstens handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet.
Exempel på sådana risker utgörs av olika olyckor som bränder, explosioner, utsläpp av farliga ämnen, men även andra risker som elbortfall och störningar i vattenförsörjningen har studerats.
Syfte
Syftet med riskanalysen är att:
- inventera och värdera olika riskkällor i Skövde kommun
- lämna förslag till förebyggande åtgärder för att minska eller eliminera olycksriskerna eller effekterna av en olycka
- redovisa kommunens och andra aktörers krishanteringsförmåga
- påvisa beroendeförhållanden i samhällsviktig verksamhet
- sammanställningen skall utgöra underlag i planeringsprocesser både för kommunen (främst fysisk planering och beredskapsplanering) och för Räddningstjänsten.
Omfattning – avgränsning
Analysen har avgränsats till att behandla större risker, d v s sådana som vid en olyckshändelse bedöms kunna medföra att ett stort antal människor skadas, ge upphov till större skador på egendom eller miljö eller i övrigt innebära allvarliga störningar för samhället. Utöver identifierad riskbild redovisas också ett antal sårbarheter som kan föranleda en kris eller extraordinär händelse.
Behov av åtgärder utifrån Risk- och sårbarhetsanalysen
I analysen har kommit fram att Skövde kommun totalt sett har goda förutsättningar att hantera många slags kriser. Det finns ett riskmedvetande och kunskaper bland många anställda och politiker som är mycket viktigt att bibehålla. Många åtgärder har vidtagits eller planeras att vidtas för att t ex stärka vår infrastruktur med reservförsörjning mm.
Men vi måste också vara medvetna om att samhället, inte minst genom den snabba IT-utveckling som skett de senaste decennierna, blivit mycket sårbart. Även avbrott i el – eller vattenförsörjningen får snabbt stora konsekvenser. Klimatförändringar kommer på längre sikt att påverka vårt samhälle. Andra risker är hanteringen av farligt gods, t ex på landsväg eller järnväg.
Nedan anges förslag till åtgärder inom ett antal områden som syftar till att ytterligare stärka kommunens möjlighet att hantera extraordinära händelser.
Generella åtgärder
- Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara ett aktivt dokument och underlag i samhällsplanering (översiktsplaner, detaljplaner m m) och i beredskaps- och säkerhetsplaneringen. Detta innebär t ex att man i kommunens planering säkerställer att vägar och potentiellt farliga anläggningar byggs, lokaliseras eller utformas så att de i händelse av olycka inte innebär en fara för liv och egendom.
- Risk- och sårbarhetsanalysen ska även vara ett aktivt dokument för att reducera eller eliminera effekterna av en risk, minska sannolikheten för en oönskad händelse, verka för att höja kommunens och andra krisaktörers förmåga att hantera en kris samt minska eller reducera kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet genom anskaffan-de/inrättande av olika ”stötdämpare”.
- Bibehålla krismedvetandet hos kommunens personal genom regelbunden utbildning och övning.
- Fortlöpande översyn av verksamheterna ur ett riskperspektiv.
- Regelbundet genomföra tillsyn av anläggningar som vid olycka kan innebära fara för liv eller egendom.