Fika och frottage.

Konst att minnas till

Möten för personer med demenssjukdom.

Museum of Modern Art i New York började för snart tio år sedan med konstvisningar för personer med demenssjukdom. Liknande verksamhet har efter det spridit sig runt i världen, Nationalmuseet tog idéerna till Sverige som nu är spridda över hela landet. Här i Skövde började vi arbetet i projektform 2014, finansierat genom Västra Götalandsregionen, där konstnären Barbro Christoffersson ledde arbetet. Redan från början var ambitionen i Skövde att utveckla en egen modell och vi kan stolt hävda att så också skett. Skövdes modell kallar vi Konst att minnas till.

Modellen vi arbetar utifrån bygger först och främst på att mötet med konsten sker tillsammans med en konstnär. Idag är det konstnären Moa Andersson som leder arbetet, hon är skulptör som i sitt konstnärskap intresserar sig för identitetsfrågor inte minst utifrån äldre personer. Mötet består sedan av tre lika viktiga delar. Se konst – eftersom vi har ett konstmuseum kan vi titta på bilder tillsammans och samtala om vad vi ser och känner utifrån dem. Fika – att mötas socialt utanför sitt boende är en viktig del av upplevelsen, i fikastunden knyts mötet med konsten samman med det privata samtalet och övergår naturligt till sista delen. Eget skapande – Tillsammans med konstnären får deltagarna möjlighet att på egen hand utrycka sig både med färg och form.

I Skövde har Konst att minnas till utvecklats tillsammans mellan Konstenheten och avdelning Äldreomsorg. I detta har fritidsledarna på Ekedals äldrecentrum och Tomtegårdens äldreboende Emma Pekár och Heidi Berglund varit en viktig del. Att två så olika verksamheter inom en kommun hittat ett gemensamt intresse och mål ger både långsiktighet och hållbarhet.
Christina Karlsson (Filosofie Doktor hälsa och vårdvetenskap, universitetslektor i omvårdnad Örebro universitet) har följt arbetet ur ett forskningsperspektiv, hon att de viktigaste framgångsfaktorerna och det unika i Skövdemodellen är både formatet med konst – fika – skapande samt att mötet i konsten sker tillsammans med en yrkesverksam konstnär. Tidigare forskning har endast använt någon av dessa delar. Vår modell utgör därför ett gott komplement till tidigare forskningsresultat och evidens för att konstaktiviteter för personer med demenssjukdom är hälsofrämjande och leder till välbefinnande.