Lerdala

Lerdala är en av Skövdes tätorter, som ligger på en naturskön plats cirka 2 mil nordväst om Skövde tätort. På denna sida hittar du mer information om Lerdala.

Hus i Lerdala

 

Läs mer om Lerdala

Lerdala idag

På Billingens västra sluttning ligger tätorten Lerdala. Bebyggelsen i Lerdala består nästan enbart av villor. Tätorten ligger naturskönt i ett kamélandskap i Valleområdet och ligger helt respektive delvis inom riksintresse för friluftsliv och naturvård.

I Lerdala finns förskola, fritidshem och grundskola (ålder 6–12 år). I dag bor ca 400 personer i Lerdala. Nära skolan finns ett elbelyst motionsspår. Strax söder om samhället finns en idrottsplats och golfbana. Cirka två km utanför Lerdala ligger Flämsjön med stor badplats, minigolf, hotell och andra friluftsaktiviteter. En annan sjö, Lången, ligger cirka fyra km österut.

Nulägesbild för Lerdala

I den gemensamma Nulägesbilden får du en samlad bild av det arbete som görs i Lerdala i samverkan mellan medborgare i Lerdala och tjänsterpersoner i Skövde kommun. Här kan du läsa den Gemsamma nulägesbilden för Lerdala.

Röster från Lerdala

Här berättar vår Lerdala-ambassadör Karin om hur det är att bo och leva i Lerdala. Du kan även ladda ner ett dokument med Karins tankar här.

Vad är det bästa med Lerdala?
Det lokala engagemanget på orten, helt klart! Sen tycker jag att vår skola är fantastiskt bra och att Lerdalas placering i ett naturskönt område ger rekreation och vila, men också fysisk utmaning i form av fantastiska spår i skog och mark.

Varför flyttade du till Lerdala?
Vi ville bo på landet, men ändå ha nära till skola för barnen. Jag vill leva på ett ställe där människor vet vem jag är och där mina barn kan växa upp i en trygg miljö. Som boende i Lerdala har jag lagom nära till allt jag behöver.

Är det något du saknar här?
En naturlig samlingspunkt och mötesplats för oss i byn. Ett ställe där man kan stöta på bybor i alla åldrar, byta några ord, läsa ett anslag om vad som händer och så vidare. Kanske en kiosk, ett café, en restaurang eller ett allaktivitetshus.

Vad finns det för fördelar med att bo i Lerdala?
Det finns många fördelar med att bo här! Men några är tryggheten och lugnet, den fina gemenskapen och ett stort engagemang för bygden (exempelvis via Lerdala IF). Det är naturskönt var helst du bor i området, samtidigt som det finns närhet till affär och vårdcentral, samt närheten till större stad och därifrån goda kommunikationer till Sveriges största städer och ändå bor du på landet.

Vi har en skola där alla elever känner varandra, stor leker med liten och där eleverna får lära för livet. Övrigt på plus-sidan är närhet till badsjöar, golfbana, motions- och vandringsspår, idrottsplats och sist, men inte minst, Gröna Lund, som är vår vackra festplats.

Vad är det som gör att Lerdala sticker ut från mängden?
Lerdala är en trevlig by med otroligt vackra omgivningar som inbjuder till härliga aktiviteter och ett rikt liv.

Hur har området utvecklats sedan ni flyttade hit?
Lerdala IF har fått livskraft och ny styrka, med många aktiva barn, träningsaktiviteter för alla åldrar på de flesta dagarna i veckan i idrottshallen Dalklippan.

Vad får man inte missa i Lerdala som besökare?
Det finns många olika mysiga boenden i området, med olika pensionat och hotell/vandrarhem, exempelvis på Flämslätts stiftsgård. Som jag tagit upp tidigare är naturen här fantastisk; den ljuvliga körsbärsblommen i hela byn i början av våren, men även höstens glödande färger i naturreservatet Klyftamons djupa skogar. Vill man kan man ta en våffla hos damerna som har kyrkans café på onsdagar. Andra matställen finns på Billingens golfklubb och på Flämslätts stifts- och kursgård.

Fler tips som man inte bör missa är vår vackra medeltida kyrka, de små gårdsbutikerna runt Vallevägen, exempelvis LyckeLamm, ett svalkande bad i Flämsjön eller några slag på golfbanan. På vintrarna finns det många sjöar i området som bjuder på en lång skridskosäsong och vid snö skapas skidspår på flera platser runt om orten.

Beskriv Lerdala med 3 ord.
Naturupplevelser, gemenskap och engagemang.

Turistinformation

Lerdala ligger oerhört naturskönt på Billingens västra sida och har många naturreservat in på knuten. Genom samhället löper den populära turistvägen Vallevägen - i folkmun även kallad "Världens vackraste väg" - som har mycket att erbjuda (allt från caféer, gårdsbutiker, ateljéer och storslagen natur).

I vår naturguide kan du läsa mer om Lerdalas natursköna platser.

För fler turisttips kan du kika på Next Skövdes webbplats eller besöka Skövde Turistcenter.

Så här svarar vår Lerdala-ambassadör Karin på vad du som besökare inte får missa i Lerdala: Det finns många olika mysiga boenden i området, med olika pensionat och hotell/vandrarhem, exempelvis på Flämslätts stiftsgård. Naturen här är fantastisk; den ljuvliga körsbärsblommen i hela byn i början av våren, men även höstens glödande färger i naturreservatet Klyftamons djupa skogar.

Vill man kan man ta en våffla hos damerna som har kyrkans café på onsdagar. Andra matställen finns på Billingens golfklubb och på Flämslätts stifts- och kursgård.

Fler tips som man inte bör missa är vår vackra medeltida kyrka, de små gårdsbutikerna runt Vallevägen, exempelvis LyckeLamm, ett svalkande bad i Flämsjön eller några slag på golfbanan. På vintrarna finns det många sjöar i området som bjuder på en lång skridskosäsong och vid snö skapas skidspår på flera platser runt om orten.

Företag och föreningsliv

Företag

Lerdalas nära läge till kringliggande större städer, samt dess natursköna lugn och stora aktivitesutbud, gör orten till en särdeles plats för företagsetablering. Idag finns ett utbud av småföretagare på orten som, tillsammans med invånarnas stora engagemang, kan utvecklas till ett ännu större nätverk.

Vill du starta företag i Lerdala? Läs mer här och få stöttning genom att kontakta näringslivsenheten.


Största företagen i Lerdala

Lerdala skola och förskola
Snickarjonas i Lerdala
Logos AB
Turessons El AB
Run-Trä AB
Lerdala IF
Mark och Grävtjänst Skaraborg
Cycle Mode AB

Föreningar

Skövde har ett aktivt föreningsliv och i kommunen finns drygt 380 föreningar. Här kan du se vilka föreningar som finns i Skövde kommun. Länk till  företagsregister.

 

Driver du en förening i Lerdala eller vill ha tips på hur du bildar en? Läs mer här.

Historia

Lerdala socken ligger på nordvästsluttningen av Billingen, ca 15 kilometer nordväst om Skövde tätort. Socknens yta består delvis av utpräglad skogsbygd på Klyftamon i väster, delvis av odlingsbygd i den bördiga kambrosilurbygden på bergssluttningens nedre del som präglas av Vallebygdens småkuperade kamelandskap med kullar, gropar och småsjöar. Utöver jord- och skogsbruk var kvarndrift en viktig näring, liksom den småskaliga men intensiva kalkindustrin som bedrevs i Billingsbygden.

Lerdala tätort innefattar i sin nordöstra del den gamla kyrkbyn, men har i övrigt framför allt ursprung som stationssamhälle. Tätorten ligger i ett långt utdraget stråk av bebyggelse på avsatser i kambrosilursluttningen ovanför sjön Lången. Det är en av de mest naturskönt belägna tätorterna i Skövde kommun.

Längs den gamla landsvägen mellan Skara och Mariestad återfinns den äldsta bebyggelsen, det vill säga kyrkbyn. Kyrkan, från 1100–1200-talet, och jordbruksbebyggelsen vid vägskälet mot Timmersdala och Berg utgjorde bakgrunden till den tätortsbildning som skulle komma att ske under 1900-talet.

Byn är känd sedan medeltiden, men är säkerligen betydligt äldre, troligen av förhistoriskt ursprung.

Samhället är starkt koncentrerat i ett långt stråk kring landsvägen mot Skara, inklusive med mindre förgreningar ner i den branta västsluttningen mot den f.d. järnvägsstationen. I nordost ligger den gamla byns gårdar i grupper kring vägskälet mot Berg och den gamla Timmersdalavägens dragning.

Under 1900-talet har ett samhälle vuxit fram omedelbart väster och sydväst om Lerdala kyrkby. Drivkraften var Skara – Timmersdala Järnväg (STJ) som invigdes 1909, varvid ett av banans större stationshus byggdes, längre ner i sluttningen, inte långt från Lerdala kyrka. Järnvägens dragning medförde att byn ökade i betydelse, där handlare och hantverkare bidrog till ett differentierat näringsliv. Via Stationsvägen knöts järnvägsstationen ihop med den gamla kyrkbyn och längs Skaravägen och angränsande mindre vägar växte stationssamhället fram och förenades på kort tid med kyrkbyn. Persontrafiken på STJ lades emellertid ned redan 1932 och 20 år senare lades järnvägen i sin helhet ned.

På 1930-talet fanns åtskilliga verksamheter i samhället, t.ex. hotell med café, åkeri, polis, taxistation, telefonstation, poststation, skräddare, smed, snickeriverkstad, sågverk, ett par speceri- och diverseaffärer samt ett mejeri med mjölkaffär.

Det är främst på 1950-talet som det moderna villasamhället formas, när den svenska folkhemsepokens samhällsvisioner börjar förverkligas och god samhällskonjunktur, bilismens utveckling och högre levnadsstandard bidrar till att drömmen om den egna moderna villan kan realiseras. Det innebär att det är i industrialismens slutepok på 1960- och 70-talet som det moderna Lerdala tar form.

Tätortsutveckling i Skövde kommun

Vi arbetar med att ta fram nulägesbilder för sju tätorter i Skövde kommun: Timmersdala, Tidan, Värsås, Lerdala, Igelstorp, Väring och Ulvåker.

Bakgrund

Hela Skövde ska utvecklas hållbart – stad som tätort som landsbygd. Tätorterna i Skövde kommun utgör en väsentlig del av kommunens karaktär. Här finns unika värden som ska bevaras, samtidigt som det finns områden som har stor potential när det kommer till utveckling och tillväxt som kan bidra till hela kommunens utveckling.

Tätortsutvecklingen är en del av kommunens arbete med områdesutveckling. Läs mer om detta här.

Syfte och mål

För att skapa bästa möjliga förutsättning för att Skövdes tätorter i ytterområdena ska utvecklas arbetar vi med medborgardialoger i tidigt skede. Syftet med dialogerna är att tillsammans med de som bor, vistas eller verkar i respektive tätort skapa förutsättningar för att stärka hela Skövdes attraktionskraft.

Dialogerna väntas mynna ut i ökad kunskap, både av nuläge och önskat läge, om hur det är att leva i tätorterna och en gemensam bild för prioriterade utvecklingsområden. Resultatet från dialogerna utgör en grund för fortsatt arbete tillsammans.

Vi ämnar även skapa en plattform för återkommande dialog med referenspersoner från tätorterna och följa upp arbetet som sker. Slutmålet är ökad livskvalitet i hela kommunen samt stärkt attraktionskraft utanför Skövde tätort.

Arbetsprocessen

Gemensamt för Skövdes tätorter i ytterområdena, med tillhörande landsbygd, är ett stort medborgarengagemang, föreningsorganiserandet och viljan att utvecklas. Tack vare detta engagemang och en bred politisk enighet arbetar Skövde kommun sedan 2018 med tätortsutveckling i ytterområdena.

Framtagandet av nulägesbilderna är gjord i process, där tjänstepersoner, politiker och respresentanter från orterna deltagit. Det material som samlats in under dialoger med medborgare på orten ligger som grund för analysen och utvecklingspunkterna för orten.

Efter dialogerna har materialet bearbetats, både tillsammans med en intern arbetsgrupp samt med ortens referensgrupp, för att få fram den samlade bilden om vilka som är de viktigaste och prioriterade utvecklingspunkterna för orten. Punkterna redovisas i en nulägesbild.

Arbetet ämnar mynna ut i en plattform för fortsatt dialog med lokala referenspersoner på respektive ort. Detta för att säkerställa att processen fortlöper samt att det finns naturliga vägar där orternas utveckling diskuteras. 

Aktörer på orterna

Lokal utveckling stimuleras bäst genom de som lever och verkar på orten. Där finns det engagemang och den drivkraft som behövs. I Skövde kommun finns det flera lokala utvecklingsgrupper/intresseföreningar som arbetar aktivt med utvecklingen av den egna orten.

Vår roll är att stimulera och stödja de lokala krafterna. De orter som har en övergripande samhällsförening länkas under respektive orts undersida.

Tätorternas befolkningsantal

SCB definierar tätort som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare, där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent.

Här hittar du aktuella befolkningssiffror för tätorterna.