Väring

I Väring bor ca 625 personer. Tätorten består till största delen av villabebyggelse, men det finns även flerbostadshus. På denna sida hittar du mer information om Väring.

Väring

Läs mer om Väring

Väring idag

I Väring finns förskola, fritidsverksamhet och grundskola (ålder 6-12 år). Cirka 1 km söder om samhället, intill väg 200, finns en "24 sju snabbköp" och en bensinstation. Närmaste bemannade livsmedelsbutik ligger i Tidan, en mil norrut. Sydost om samhället ligger idrottsplatsen. Västra stambanan passerar genom samhället.

Väring ligger cirka 15 km norr om Skövde och är omgiven av jordbrukslandskap och ett rikt kulturlandskap. I närhet till Väring ligger orter som Ulvåker ( 6 km), Stöpen (10 km ) och Tidan ( 8 km). Väring har också närhet till flera närliggande tätorter utanför Skövde kommun. Avståndet till Töreboda är cirka 25 km, till Mariestad är det cirka 30 km och till Tibro cirka 20 km. Västra stambanan (Stockholm – Göteborg) passerar genom tätorten. Värings tätort ligger tätt samlat runt stambanan, då Väring under 1930-50 talen växte fram som ett karaktäristiskt stationssamhälle..

Nulägesbild för Väring

I den gemensamma Nulägesbilden får du en samlad bild av det arbete som görs i Väring i samverkan mellan medborgare i Väring och tjänsterpersoner i Skövde kommun. Här kan du läsa den Gemsamma nulägesbilden för Väring.

Lediga tomter

Om du är intresserad av att köpa en villatomt i Väring ser du var det finns lediga och planerade villatomter i Skövde kommuns tomtkarta.

Om du är intresserad av att köpa en villatomt i Väring kan du läsa mer om hur det går till här.

Turistinformation

Väring är omgivet av jordbruksbygd, odlingslandskap och kulturbygd. Här finns rikt med fornlämningar (bland annat gravfält, gravhögar, stensättningar och fornåker). Vallby Sörgården, som ligger norr om Väring, är Skaraborgs enda kulturreservat. Norr om Värings tätort ligger två riksintressen för kulturmiljöskydd. Dessa kulturminnesskydd omfattar flera gravplatser och boplatser från stenålder fram till järnåldern. Väster om Värings tätort är landskapet flackt och uppodlat.

 

Öster om stambanan är landskapet mer kuperat och täckt av skog- och mossmarker. I nordväst ligger sjön Östen som är känd för sitt rika fågelliv. Sjön Östen är skyddad genom naturreservat och en väldigt populär fiskesjö som ligger endast cirka 5 km från Värings tätort. I Östen tillåts inga motordrivna fordon, vilket gör miljön väldig unik då området runt vattnet är mycket tyst och stilla. I närhet till Väring finns också flera populära badsjöar, såsom Örlen, Viken och Vristulven

 

I vår naturguide kan du läsa mer om Värings natursköna platser.

 

För fler turisttips kan du kika på Next Skövdes webbplats eller besöka Skövde Turistcenter.

Företag och föreningsliv

Företag

Vill du starta företag i Väring? Läs mer här och få stöttning genom att kontakta näringslivsenheten.

Föreningar

Öster om väg 200 en bit söder om Värings tätort ligger flera populära föreningsverksamheter, såsom Värings GoIF:s idrottsplats, scouterna, ridskola och motionsspår.

Skövdekommun  har ett aktivt föreningsliv och i kommunen finns drygt 380 föreningar. Här kan du se vilka föreningar som finns i Skövde kommun. Länk till föreningsregister. 

Driver du en förening i Väring eller vill ha tips på hur du bildar en? Läs mer här.

 

Värings intresseförening är en förening som jobbar för bygdens bästa - läs mer här.

Historia

Värings by omnämndes redan i skrift på 1300-talet, men har även förhistoriskt ursprung. Värings kyrka uppfördes år 1811 men möjligen ingår även delar av den medeltida kyrkan i nuvarande kyrkobyggnad.

Kyrkbyn som grupperade sig kring den gamla sockenkyrkan bildar ännu idag kärnan i tätorten. I dag finns flera byggnader från den gamla kyrkbyn kvar. Prästgården, Olof Ahlsgården och Sven Bengtsgården är exempel på gårdar som än idag står på sin ursprungliga plats. Deras ekonomibyggnader är dock försvunna och dagens villasamhälle är byggt på den gamla jordbruksmarken. I angränsning till kyrkan finns således ett litet område där tätortens ursprung som jordbruksby ännu är skönjbar.

Värings stationssamhälle växte fram efter att Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg anlagts 1859–61 och Värings station etablerades 1863. Järnvägen drogs något väster om den gamla kyrkbyn, och kom att få stor betydelse för samhällets framväxt. Samhället utvecklades relativt snabbt som stationssamhälle och handelsplats och hit knöts flera samhällsfunktioner. Redan 1896 hade orten telefon- och telegrafstation. På 1920–1930-talen fanns bland annat 5 bankkontor, chark, livsmedel, kött, järnhandel och klädaffärer på orten.

Stationssamhället blev även ett betydelsefullt centrum för den omgivande bygden. Det moderna villasamhället formades på 1950-talet efter andra världskrigets slut. Kring denna tid åkte många med buss och tåg in till Skövde för att jobba på bland annat Pentaverken (Volvo). Järnvägsstationen lades sedan ned år 1971.

Handeln i Väring har sedan storhetstiden på 40-, 50- och 60-talen minskat i antal enheter. Idag finns dock en hel del byggföretag etablerade på orten, samt även frisör, hovslagare, flera verksamma inom skogsvård och jordbruk, samt även MC kompaniet och Ryttaroptimering för att nämna några. På senare år har även en mataffär och resturang återetablerats på orten. 

Tätortsutveckling i Skövde kommun

Vi arbetar med att ta fram nulägesbilder för sju tätorter i Skövde kommun: Timmersdala, Tidan, Värsås, Lerdala, Igelstorp, Väring och Ulvåker.

Bakgrund

Hela Skövde ska utvecklas hållbart – stad som tätort som landsbygd. Tätorterna i Skövde kommun utgör en väsentlig del av kommunens karaktär. Här finns unika värden som ska bevaras, samtidigt som det finns områden som har stor potential när det kommer till utveckling och tillväxt som kan bidra till hela kommunens utveckling.

Tätortsutvecklingen är en del av kommunens arbete med områdesutveckling. Läs mer om detta här.

Syfte och mål

För att skapa bästa möjliga förutsättning för att Skövdes tätorter i ytterområdena ska utvecklas arbetar vi med medborgardialoger i tidigt skede. Syftet med dialogerna är att tillsammans med de som bor, vistas eller verkar i respektive tätort skapa förutsättningar för att stärka hela Skövdes attraktionskraft.

Dialogerna väntas mynna ut i ökad kunskap, både av nuläge och önskat läge, om hur det är att leva i tätorterna och en gemensam bild för prioriterade utvecklingsområden. Resultatet från dialogerna utgör en grund för fortsatt arbete tillsammans.

Vi ämnar även skapa en plattform för återkommande dialog med referenspersoner från tätorterna och följa upp arbetet som sker. Slutmålet är ökad livskvalitet i hela kommunen samt stärkt attraktionskraft utanför Skövde tätort.

Arbetsprocessen

Gemensamt för Skövdes tätorter i ytterområdena, med tillhörande landsbygd, är ett stort medborgarengagemang, föreningsorganiserandet och viljan att utvecklas. Tack vare detta engagemang och en bred politisk enighet arbetar Skövde kommun sedan 2018 med tätortsutveckling i ytterområdena.

Framtagandet av nulägesbilderna är gjord i process, där tjänstepersoner, politiker och respresentanter från orterna deltagit. Det material som samlats in under dialoger med medborgare på orten ligger som grund för analysen och utvecklingspunkterna för orten.

Efter dialogerna har materialet bearbetats, både tillsammans med en intern arbetsgrupp samt med ortens referensgrupp, för att få fram den samlade bilden om vilka som är de viktigaste och prioriterade utvecklingspunkterna för orten. Punkterna redovisas i en nulägesbild.

Arbetet ämnar mynna ut i en plattform för fortsatt dialog med lokala referenspersoner på respektive ort. Detta för att säkerställa att processen fortlöper samt att det finns naturliga vägar där orternas utveckling diskuteras. 

Aktörer på orterna

Lokal utveckling stimuleras bäst genom de som lever och verkar på orten. Där finns det engagemang och den drivkraft som behövs. I Skövde kommun finns det flera lokala utvecklingsgrupper/intresseföreningar som arbetar aktivt med utvecklingen av den egna orten.

Vår roll är att stimulera och stödja de lokala krafterna. De orter som har en övergripande samhällsförening länkas under respektive orts undersida.

Tätorternas befolkningsantal

SCB definierar tätort som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare, där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent.

Här hittar du aktuella befolkningssiffror för tätorterna.