Vanliga frågor och svar om detaljplan

Vad är en detaljplan?

En detaljplan styr hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område och vilka begränsningar som gäller. Detaljplaner är juridiskt bindande. Bygglov får inte beviljas om det inte stämmer med detaljplanen. Bygglovsnämnden kan dock ge bygglov även om en åtgärd strider mot detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.

Detaljplaner regleras genom plan- och bygglagen (PBL), men påverkas också av andra lagar, exempelvis miljöbalken. Normaltid för att ta fram en ny detaljplan är minst ett år från uppstart, beroende på planens komplexitet.

Att ta fram en detaljplan styrs av en process som regleras av plan- och bygglagen.

Vad innehåller en detaljplan?

En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser och en planbeskrivning. Plankartan reglerar markanvändningen och bebyggelsen och är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är till för att beskriva planens syfte, förutsättningar, bestämmelser samt konsekvenser vid ett genomförande av detaljplanen. Ibland finns ytterligare handlingar bifogade till planerna, exempelvis utredningar.

Varför har jag fått information om detaljplanen i min brevlåda?

Ni som har fått information om detaljplanen i brevlådan har bedömts vara närmast berörda av detaljplanen. Det är den kommunala lantmäterimyndigheten som tar fram en fastighetsförteckning som underlag för bedömningen.

Fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Synpunkter på förslaget till detaljplan kan lämnas in vid två skeden under planprocessen; samrådsskedet och granskningsskedet.

Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Utifrån de synpunkter som kommit in under samrådstiden, tillsammans med eventuella kompletteringar av utredningar, bearbetas förslaget inför nästa skede i processen som kallas granskningen. Under samrådstiden samlas skriftliga synpunkter in för att bearbetas vidare. Utifrån de synpunkter som kommit in under samrådstiden bearbetas förslaget inför granskningsskedet.

Granskningen är ett andra tillfälle att presentera och ställa ut förslaget till detaljplan. Även under granskningstiden finns möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter på förslaget. Alla inkomna synpunkter sammanställs i ett så kallat granskningsutlåtande.

Nu när alla har fått möjlighet att tycka till om förslaget görs eventuella justeringar utifrån de synpunkter som kommit in. Därefter föreslås kommunstyrelsen besluta om att anta detaljplanen.

Hur tycker jag till om detaljplanen?

Det finns två tillfällen under detaljplaneprocessen där du kan framföra dina åsikter; samrådsskedet och granskningsskedet. Synpunkterna ska skickas in skriftligt till kommunen under samråds- eller granskningstiden. Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkterna. Det är kommunens uppgift att se till helheten och att göra en lämplig avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Endast de som framfört skriftliga synpunkter under samråds- eller granskningstiden, och anser att de inte fått synpunkterna tillgodosedda, kan överklaga kommunstyrelsens beslut att anta detaljplanen.

Hur hanteras mina synpunkter?

Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkter som inkommit under samråds- och/eller granskningstiden. Synpunkterna sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse och/eller i ett granskningsutlåtande som presenteras för kommunstyrelsen. Det är kommunens uppgift att se till helheten och att göra en lämplig avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen.

När börjar detaljplanen gälla?

En detaljplan börjar gälla (får laga kraft) tidigast tre veckor efter att kommunstyrelsens beslut om att anta detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Laga kraft är en juridisk term som innebär att ett beslut inte längre kan överklagas.

När är det möjligt att börja bygga?

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat kommunstyrelsens beslut om att anta detaljplanen, får detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Först när detaljplanen fått laga kraft är det möjligt att bevilja bygglov. Bygglov får inte beviljas om det inte stämmer med detaljplanen. Bygglovsnämnden kan dock ge bygglov även om en åtgärd strider mot detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.