Hur renar vi spillvattnet?

Rening av använt dricksvatten är nästan lika självklart som själva dricksvattnet. I Skövde kommuns reningsverk renas varje år över 6 miljoner kubikmeter spillvatten.

Vad händer med mitt spillvatten?

Det som i folkmun kallas för avloppsvatten kallar vi för spillvatten. Kort förklarat är spillvatten det förorenade vatten som kommer från diskhoar, diskmaskiner, toaletter, duschar, tvättmaskiner, biltvättar, industriprocesser och andra källor. Slutdestinationen för spillvattnet i Skövde kommuns allmänna VA-nät är Vänern, men inte innan det har renats.

Reningen sker i Skövdes stora reningsverk vid Stadskvarn samt i de mindre reningsverken i Timmersdala, Tidan och Vreten. Spillvattnet från de olika delarna av kommunen pumpas via pumpstationer eller rinner via självfall till de olika verken. Vi har ungefär 50 pumpstationer som vi tar hand om.

Stadskvarns avloppsreningsverk är ett av de äldsta reningsverken i Sverige och tar emot 5 av de 6 miljoner kubikmeter spillvatten som vi renar. Vi renar större partiklar, syreförbrukande ämnen, kväve och fosfor. Det andra hamnar i det renade avloppsvattnet eller i vårt slam.

Hur renar vi spillvattnet?

På Stadskvarn renas vattnet i tre steg:

  • Mekanisk och kemisk rening

Spillvattnet passerar först ett galler som fångar upp större saker. Grus och annat som är tyngre än vatten fångas upp av ett sandfång. Efter det rinner vattnet vidare till en försedimenteringsbassäng, där mer av det som är tyngre än vatten ska sjunka till botten. De tyngre beståndsdelarna som samlas på botten kallas för slam. Slammet förs till rötkammare för att bilda gas.

  • Biologisk rening

Spillvattnet går vidare till en luftningsbassäng, där vi blåser in luft i vattnet. Processen renar vattnet från kväve och syreförbrukande ämnen.

Efter luftningsbassängen går vattnet vidare till en mellansedimenteringsbassäng, där det får stå stilla. Mer tunga partiklar – slam – sjunker till botten. Det innehåller bra bakterier, och kan få åka tillbaka till luftningsbassängen för att på så sätt bryta ner ännu mer kväve.

  • Slutsedimentering

I slutsedimenteringsbassängen samlas det sista slammet ihop innan vattnet släpps ut i ett närliggande vattendrag (s.k. recipient). Ibland behöver vattnet renas ännu mer från fosfor innan det släpps ut.

Kretsloppet mellan Vänern och Vättern

Den övervägande delen av Skövde kommuns dricksvatten kommer från Vättern. När det använts och sedan renats leds det ut i ett närliggande vattendrag.

  • Stadskvarns avloppsreningsverk släpper ut vatten i Mörkebäcken, som leder vattnet vidare till Svesån och Ömboån och Ösan.
  • Reningsverket i Timmersdala släpper ut vatten i sjön Långens utlopp, som leder vidare vattnet till Kräftån och Tidans å.
  • Reningsverket i Tidan släpper ut vatten i Tidans å.

Alla ovan nämnda vattendrag har sitt utflöde i Vänern. Det innebär att Skövde kommuns vatten rör sig i ett lokalt kretslopp mittemellan Sveriges två största sjöar. Vi som bor här kan på så sätt värna om vår egen lokala vattenkvalitet genom att inte spola ner ämnen i avloppet som har en negativ påverkan på miljön.

Restprodukter blir biogas och jordförbättring

Slammet som samlas in i samband med vattenreningsprocessen leds till en förtjockare. Där reduceras en del av det vatten som finns kvar bort. Slammet leds sedan vidare till en rötkammare, där det får brytas ner i en varm, syrefri miljö. Det tar ungefär 20 dagar, och under tiden bildas bland annat metangas. Metangasen från processen tas tillvara och används för att producera energi som värmer upp byggnader.

För att reducera bort ännu mer vatten ur slammet går det efter avslutad rötningsprocess genom en centrifug. Efteråt får kvarvarande slam ligga på våra vassbäddar och brytas ner. Det återstående materialet innehåller mycket näring och gör sig bra som jordförbättring.