Akut

I akuta ärenden behöver vi agera snabbt. Det är ofta en stressig och turbulent dag för både dig och personen du möter. Tänk på att ditt bemötande mot den utsatta är väldigt viktig. Inge hopp, lyssna och skapa trygghet.


Är du osäker på hur du ska göra och behöver stöd - prata med din chef och vid ytterligare behov ring Resurscentrum Heder Skaraborg 0500-49 80 00 och be att få bli kopplad. Säg att det är akut. Kommer du inte fram kan du även ringa till Nationellt Centrum mot Hedersrelaterat våld och förtryck. Deras nummer hittar du längst upp till höger på deras hemsida: www.hedersfortryck.se eller under avsnittet "Akuta kontaktuppgifter". 

Akuta kontaktuppgifter


Här är en lista över akuta kontaktuppgifter:  

Polismyndigheten 

Hedersrelaterade brott | Polismyndigheten (polisen.se) 

112/114 14 

(från utlandet: +46 77 114 14 00) 

Sjukvården 

1177 

112 (akut vård, fysisk och psykisk) 

1177 

Psykiatrin 

Psykiatrimottagning, Skövde - Skaraborgs Sjukhus (vgregion.se) 

0500-44 76 90 (akuta psykiska besvär, öppet dygnet runt) 

Barn- och ungdomspsykiatrin 

BUP-mottagning, Skövde - Skaraborgs Sjukhus (vgregion.se) 

 

0500-43 10 00 (för akuta ärenden,  

kl. 08-22. Övrig tid ring 1177) 

010-435 86 50 (nya ärenden) 

Utrikesdeparementet 

 

Familjerelaterat tvång i utlandet - Regeringen.se 

 

08-405 55 88 (öppen 10-15 på vardagar) 

 

+46(0)8-405 50 05  

(denna akuta jour är öppen dygnet runt, året runt) 

Migrationsverket 

Migrationsverket 

0771-235 235 

Vulvamottagningen 

Göteborg, Angered 

(könsstympning av flickor och kvinnor) 

Vulvamottagning - Angereds närsjukhus (angeredsnarsjukhus.se) 

0700-81 69 66 (remissfrågor, Lisa Granhed) 

031-332 69 02 (rådgivning/tidsbokning) 

ans.vulvamottaning@vgregion.se 

Amelmottagningen 

Stockholm 

 

Amelmottagningen | Södersjukhuset (sodersjukhuset.se) 

08-123 627 00 

Resurscentrum Heder Skaraborg 

Rch.skaraborg@skovde.se 

0500-49 80 00 (be om att få komma i kontakt med Resurscentrum Heder) 

Nationellt Centrum mot Hedersrelaterat våld och förtryck 

www.hedersfortryck.se 

www.konsstympning.se 

010-223 57 60  

(För yrkesverksamma) 

Kontaktuppgifter till socialtjänsterna i Skaraborg 

 


Barn- och ungdomsavdelningarna (dagtid på vardagar) 

 

Essunga: 0512-570 00 be om att bli kopplad till individ- och familjeomsorgens jourtelefon som är öppen kl. 10.00-12.00 och 13.00-16.00. 

Falköping: 0515-88 53 20. Telefonen är öppen kl. 9-12 och 13-15. 


Grästorp: 0514-582 07/0514-581 97 (telefontid måndag och onsdag-fredag 8.30-9.30) 

Gullspång: 0551-360 80

Götene: 0511-38 61 60 

Hjo: 0503-352 10 

Karlsborg: 0505-170 00 fråga efter en socialsekreterare på barn- och unga. 

Lidköping: 0510-77 19 28 

Mariestad: 0501-75 63 44  

Skara: 0511-320 00 fråga efter en socialsekreterare på barn- och unga. 

Skövde: 0500-49 76 70 

Tibro: 0504-180 00 fråga efter en socialsekreterare på barn- och unga. 

Tidaholm: 0502-60 62 20 

Töreboda: 0727-25 99 20 

Vara: 0512-310 00 fråga efter en socialsekreterare på barn- och unga. 

 


Vuxenavdelningarna (dagtid på vardagar)


Essunga:
 0512-570 00 (be om att få komma till mottaget på socialtjänsten för vuxna). 


Falköping: 0515-88 53 20. Telefonen är öppen kl. 9-12 och 13-15. 

Grästorp: 0514-580 85/0514-581 73 (telefontid måndag och onsdag-fredag 8.30-9.30) 

Gullspång: 0506-36 080 fråga efter jouren på vuxenenheten. 

Götene: 0511-38 61 60 

Hjo: 0503-352 10 

Karlsborg: 0505-170 00 fråga efter en socialsekreterare på vuxenenheten som jobbar med våld i nära relation. 

Lidköping: 0510-77 19 24 (08.30-9.30 och 13.30-15.00) 

Mariestad: 0501-75 50 00 fråga efter en socialsekreterare på vuxenenheten som jobbar med våld i nära relation. 

Skara: 0511-320 00 fråga efter en socialsekreterare på vuxenenheten som jobbar med våld i nära relation. 

Skövde: 0500-49 80 00 (be om att få komma till mottaget på socialtjänsten för vuxna) 

Tibro: 0504-180 00 fråga efter en socialsekreterare på vuxenenheten som jobbar med våld i nära relation. 

Tidaholm: 0502-60 62 20 

Töreboda: 0506-181 30 

Vara: 0512-310 00 fråga efter en socialsekreterare på vuxenenheten som jobbar med våld i nära relation. 


Socialjouren


Telefonnummer till socialjouren
 

0500-49 74 21 

0500-49 74 22 

 
Socialjourens öppettider 

17-23 måndag-torsdag 

16-01 fredag 

15-01 lördag 

15-23 söndag 

Socialjouren öppnar klockan 15 på klämdagar, dagar före helgdagsafton och dagen före helgdag.  

Om varken socialjouren eller socialtjänsten har öppet så går det bra att ringa 112 för akuta ärenden. 

 



Barn som misstänks fara illa 


Orosanmälan ska göras om ett barn misstänks utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld.   

Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen, om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa

   1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga, 
   2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 
   3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 
   4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. 

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.  

Orosanmälan till socialtjänsten kan vara skriftlig eller muntlig och ska göras direkt när oro uppstår. Om oro senare kvarstår ska en ny orosanmälan lämnas till socialtjänsten. Det underlättar för socialtjänstens bedömning om anmälan innehåller uppgifter om vilket barn det gäller och konkreta uppgifter om vad som föranleder anmälan. Om barnet flyttar till en annan kommun i Sverige är det den nya kommunen som anmälan görs till.   

Efter att en anmälan är gjord kan man som anmälare behöva fundera över vilken information som kan eller bör lämnas till barnet och barnets vårdnadshavare. Vid hedersrelaterat förtryck och våld finns det risk att barnet far illa om information om anmälan lämnas till vårdnadshavare. Råder det osäkerhet kring vilken information anmälaren kan lämna till familjen går det alltid att vända sig till socialtjänsten och fråga. 

Kom ihåg att det kan vara aktuellt med en anmälan till polisen också.   

För mer information (samt källa till ovanstående) se: Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare (socialstyrelsen.se) 




Riskerar att föras utomlands? 



Samverkan med polisen 

Om någon försvinner från ett familjehem eller annan plats bör personen anmälas försvunnen hos Polismyndigheten. Om du tänker att ärendet är hedersrelaterat behöver det också framgå i anmälan. Det möjliggör eftersökning och efterlysning av personen och kan förhindra att personen förs utomlands. 

Socialtjänsten 

Socialtjänsten ska arbeta för att skydda och stödja barn. Socialtjänsten behöver ta ställning till om beslut ska fattas om omedelbart omhändertagande (6 § LVU), umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort (14 § LVU) samt tillfälligt utreseförbud (31 d § LVU). 

Tillfälligt utreseförbud 

Förvaltningsrätten kan besluta om utreseförbud i de fall där det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands eller lämnar Sverige samt att det finns en påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas under resan på grund av omständigheter som kan föranleda vård enligt LVU. Det gäller exempelvis när barn riskerar att giftas bort eller ingå i äktenskapsliknande förbindelse, bli föremål för uppfostringsresa, omvändelseförsök eller när flickor riskerar att genomgå könsstympning. Det kan också handla om att en vårdnadshavare vill förhindra att barnet växer upp med den andra vårdnadshavaren (och därmed majoritetssamhällets normer och värderingar), om en familj planerar att åka till ett krigsdrabbat område, eller om barnets rätt till skolgång inte kan garanteras. 

Socialnämnden har möjlighet att fatta beslut om tillfälligt utreseförbud om det är sannolikt att ett utreseförbud behövs. 

 

Utrikesdepartementet 

Kolla gärna in UDs hemsida kring familjerelaterat tvång i utlandet Familjerelaterat tvång i utlandet - Regeringen.se. 

Är du orolig för att någon ska föras utomlands? Be personen tänka på följande: 

- Kontakta myndigheter innan bortförandet 

- Ta med telefonnummer och mailadress till en person hos socialtjänsten eller polisen som den pratat med. Eller någon annan kontaktperson i Sverige som personen litar på.

- Ta med en extra mobil och ett extra SIM-kort om möjligheten finns.

- Skriv ned eller lär sig numret till svenska ambassaden/konsulatet i landet som den riskerar att föras bort till.

- Skriv ned kontaktuppgifter till eventuella släktingar eller vänner i landet, som du tror kan vara beredda att hjälpa dig.

- Påkalla uppmärksamhet innan personer förs utomlands exempelvis på flygplatsen 



Bortförd? 


Om någon försvinner från ett familjehem eller annan plats bör personen anmälas försvunnen hos Polismyndigheten. Om du tänker att ärendet är hedersrelaterat behöver det också framgå i kontakten med polisen i samband med att anmälan upprättas. Det möjliggör exempelvis eftersökning, efterlysning och internationell efterlysning. 
 

Socialtjänsten 

Socialtjänsten ska arbeta för att skydda och stödja barn och till viss del vuxna, även de som är bortförda och kvarhållna utomlands samt har sin hemvist i Sverige. Socialtjänsten behöver ta ställning till om beslut ska fattas om omedelbart omhändertagande (6 § LVU) om personen är ett barn, om ekonomiskt bistånd behövs för exempelvis vistelsekostnader eller hemresa samt vilket stöd och skydd personen behöver vid hemkomst. Socialtjänsten behöver även skydda och stödja de personer som fyllt 18 år under tiden som de är bortförda och kvarhållna. Socialtjänsten har färre möjligheter att hjälpa vuxna personer som är ofrivilligt bortförda. Det är viktigt att involvera Utrikesdepartementet oavsett ålder på den bortförda personen.  

 

Polismyndigheten 

Polismyndigheten kan utreda människorov för personer som av någon annan blivit bortförd eller inspärrad med avsikt att skadas, utpressas eller liknande. Det är även förbjudet att planera något sådant. Polisen har också möjlighet att arbeta med personsäkerhet. 

 

Utrikesdepartementet (UD) 

Myndighetspersoner och privatpersoner kan kontakta UDs sektion för familjekonfliktsfrågor om någon är bortförd. Den som är utomlands kan också kontakta en svensk ambassad, konsulat eller UD för rådgivning. UD kan undersöka förutsättningarna för att den utsatte ska kunna lämna det landet som den befinner sig i. 

 

Migrationsverket 

Migrationsverket kan involveras i ärenden när barn exempelvis saknar svenskt medborgarskap. 

 

Migrationsverket kan behöva utfärda provisoriska främlingspass för enkelresor till Sverige, avseende barn som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det kan ske utan vårdnadshavares medgivande.  Om barnet befinner sig i sitt hemland kan Migrationsverket inte göra ett sådant passyttrande. 

 

Ekonomiska ersättningar 

Myndigheter är skyldiga att informera varandra om de har anledning att anta att någon felaktigt tagit emot en utbetalning från välfärdssystemet. Exempelvis Försäkringskassan, CSN, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller A-kassan. På så sätt kan myndigheter försöka få familjer att återvända till Sverige.  

 

Skolan 

Om en skola får reda på att en elev blivit bortförd är det viktigt att elevens hemkommun underrättas. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång på grund av att vårdnadshavaren har brustit i sitt ansvar får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite. 

 

Konventioner 

Om landet där barnet befinner sig är anslutet till vissa internationella regelverk finns det större möjligheter för svenska myndigheter att få hjälp med att kontakta, skydda och återföra barnet. Samarbetet styrs huvudsakligen av två internationella regelverk: Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention om skydd för barn.  

 

Om ett barn under 16 år som vårdas enligt LVU har förts bort eller hålls kvar i utlandet kan socialtjänsten vända sig till UD med en ansökan om återförande i enlighet med 1980 års Haagkonvention. Det kan ske under förutsättning att konventionen gäller mellan Sverige och vistelselandet. Syftet med konventionen är att barnet så snabbt som möjligt ska föras tillbaka till det land där det har sin hemvist. 

 

Att tänka på kring skyddet 



Risker och riskbedömningar
 

Socialtjänsten kan vänta med att informera vårdnadshavare om utredning har inletts om till exempel det finns en polisanmälan där vårdnadshavare är uppsatt som misstänkt och polisutredningen befinner sig i ett känsligt läge. Socialtjänsten kan också vänta med att informera vårdnadshavare när barnet själv har önskemål om att socialtjänsten avvaktar med att underrätta vårdnadshavarna. I dessa lägen kan socialtjänsten behöva tala med personer i barnets professionella nätverk och i särskilt allvarliga fall planera för hur skyddet av barnet ska utformas innan vårdnadshavaren informeras om att en utredning inletts. (Regeringens proposition 2012/13:10 s. 62) 

 

Socialtjänst och polis bör göra en riskbedömning eller använda professionella riktlinjer för att bedöma risk för framtida utsatthet av hedersrelaterat förtryck och våld. Bedömningen bör vara utformad för hedersrelaterade ärenden. Kontakta Resurscentrum Heder Skaraborg om du behöver hjälp. 

Tips! 
Var ensam i samtalet med en utsatt, bjud inte in anhöriga till samtalet. Samtalet bör äga rum på en säker plats. Tänk på att personen kan vara avlyssnad. Lämna gärna teknisk utrustning på annan plats och ha med papper och penna för att kontrollera att personen inte är avlyssnad innan ni börjar prata om familjesituationen. Ställ frågor och lyssna på personen, var intresserad av detaljer och ställ följdfrågor. 

  

Exempel på frågor: 

• Berätta om vad du önskar få hjälp av mig med.
• Jag känner ju inte dig. Berätta vad du gör efter skolan/praktiken/arbetet/på fritiden.
• Hur mår du?
• Berätta om din situation.
• Har ni regler i familjen? Berätta om dem. Har du gjort något/tycker någon att du har gjort något som bryter mot reglerna? Utforska gärna kring ordet "bråk" i hemmet.
• Hur ser din familj och andra runt dig på personer som vill leva självständigt?
• Hur ser andra på dig och din familj och vad betyder det för familjen?
• Är du bortlovad till någon?
• Finns det någon i din närhet som farit illa när den inte gjort som familjen/släkten vill? Vad har hänt då?
• Har någon gjort något mot dig eller din kropp som inte känts bra?
• Är det något som du vill göra men inte får?
• Är det något som du inte vill göra men måste?
• Är du rädd för något eller någon?
• Hur känns det efter vårat samtal? Är du rädd för att något ska hända?
• Se till att personen kan kontakta 112 genom telefon eller app vid behov.

 

Kom ihåg sekretessen! Den är väldigt viktig i dessa ärenden och kan vara livsavgörande. Se till att inte prata öppet med kollegor om det exempelvis vistas klienter i lokalen. Tänk också på att även kollegor eller lokalvårdare kan ha kopplingar till familjen. Lämna inget sekretessmaterial på skrivbordet och lås din dator när du inte är vid den. 

 

Det finns många saker att tänka på kring den enskildes skydd. Behöver du hjälp? Kontakta Resurscentrum Heder Skaraborg. 

 

Ska den utsatta placeras? 

Tänk på att kolla vart den utsatta kan placeras; gör gärna en nätverkskarta så att ni vet vart ni inte kan placera, ta gärna med även familjevänner och avlägsna släktingar i den. Är fler personer från familjen utsatta? Vill ni placera dem tillsammans? Gör en bedömning på lämplighet och risker. Kan någon av personerna avbryta placering och finns det då risker att den röjer den andra?  

 

Det är bra om det finns hederskompetens på det nya stället. Det är också bra om du inte har en bil med en logotype om du ska åka hela vägen till ett behandlingshem exempelvis.  

Tänk på den tekniska utrustningen som den utsatta har med sig. En avstängd telefon kan spåras i upp till 24 timmar. Det går inte att stänga av någon app eller liknande för att förhindra det. Det är därför bra att lägga elektronisk utrustning i en IR-säkrad påse (signalblockeringsväska) om ni har tillgång till det. Kontrollera att den utsatta inte har några airtags eller andra GPSer med sig eller på sig. Det kan vara bra att kolla igenom exempelvis ytterkläder, skor och väskor så att det inte finns insydda GPS-sändare.

Saker att tänka på:

- Skriv ned viktiga nummer
- Stäng av platstjänster
- Ta ur SIM-kort
- Stäng av enhet
- Ta ut kontanter
- Ge information om hur personen kan tänka i det akuta skedet för att skydda sig själv

Det finns många saker att tänka på kring den enskildes skydd. Behöver du hjälp? Kontakta Resurscentrum Heder Skaraborg. 

 

Samverka! 

Ibland är det nödvändigt att samverka även i det akuta skedet. Det kan handla om att den utsatta behöver stöd av ett nytt Resurscentrum på den nya orten, var någon kan placeras, att skolan har information om en elev behöver mediciner eller att socialtjänsten och Polismyndigheten kan skydda personer på olika sätt. Tillsammans kan vi göra mer! 

 

Är du osäker på om du behöver samverka eller vill ha hjälp med samverkan? Kontakta Resurscentrum Heder Skaraborg. 

 

Tolkanvändning 

• Prata enskilt med den utsatta (tänk på att den kan vara avlyssnad).
• Ta aldrig hjälp av familjemedlemmar, vänner/bekanta eller personal.
• Använd en auktoriserad telefontolk som inte bor i närområdet.
• Visa/läs upp namnet på tolken innan ni ringer upp så att den utsatta inte känner eller har någon koppling till tolken.
• Försök att inte nämna namn på personen eller andra familjemedlemmar om det är möjligt, undvik även prata om orten ni är på samt orten personen ska till (om personen behöver placeras). Du kan tillexempel säga att du kommer säga vad den nya orten heter när ni lagt på med tolken.
• Var noggrann med att säga ifrån om tolken pratar väldigt länge när du har sagt några ord eller om du känner att något inte stämmer. Behöver tolken förklara något så ska tolken meddela dig det också. Du behöver veta vad tolken pratar om.
• Stäm av att tolken och den utsatta förstår varandra och om tolken verkar tolka korrekt (om det är möjligt).


Polisanmälan


Här
kan du läsa mer om hedersrelaterad brottslighet och vad utsatta kan tänka på när de funderar på att göra en polisanmälan.