Vanliga frågor

Nedan finner du ett antal vanliga frågor som berör barn- och ungdomsavdelningens arbete med barn och unga. Du får reda på svaren genom att klicka på den fråga du är intresserad av.

1. Jag är orolig för min tonåring, vart vänder jag mig?

Det beror på vad din oro handlar om. Via Locus kan du få råd och stöd gällande frågor som rör alkohol och droger. Förebyggande samordnarna kan du kontakta vid behov av stöd eller frågor gällande exempelvis kriminalitet, psykisk ohälsa, alkohol och droger. Har du mycket konflikter med din tonåring eller känner du dig osäker i ditt föräldraskap erbjuder nätverkssamordnarna föräldrastöd i form av föräldragrupper (Komet och ABC). Finns det behov av att personer kring ett barn eller en ungdom träffas för att exempelvis samplanera så kan nätverksmöten, s.k. resursmöten, vara ett alternativ.

Du kan alltid ringa Kontaktcenter för att bli kopplad till rätt person eller om du har frågor, telefonnummer 0500-49 80 00. Är din oro av mer akut karaktär ska du prata med en socialsekreterare på barn- och ungdomsavdelningen. Efter kontorstid och på helger kan du kontakta socialjouren.

2. Om jag kontaktar barn- och ungdomsavdelningen; hamnar mitt namn då i sektor socialtjänsts register?

Flera av de insatser som barn- och ungdomsavdelningen erbjuder sker oregistrerat, dvs. ditt namn registreras eller journalförs inte, och de sker på helt frivillig basis. Exempel på insatser som sker oregistrerat är; rådgivning, stödsamtal, deltagande i föräldrastödsprogrammen ABC och Komet samt resursmöten.

3. Vad gör jag om jag är orolig för att ett barn eller en ungdom far illa?

Om du är orolig eller om du misstänker att att barn eller en ungdom far psykiskt eller fysiskt illa, bör du kontakta barn- och ungdomsavdelningen för att prata med någon av socialsekreterarna. Du måste inte ha bevis eller med säkerhet veta att den unge far illa för att ta kontakt, utan det räcker med att du misstänker att så är fallet. Det är socialtjänsten som har utredningsansvaret. Är du tveksam till om du ska göra en anmälan eller inte kan du rådfråga utan att nämna vem det gäller. Efter kontorstid och på helger kan du kontakta socialjouren.

4. Kan jag anmäla anonymt?

Ja, som privatperson kan du anonymt göra anmälan om oro för en ungdom. Kom då ihåg att inte lämna ditt namn och telefonnummer. Fundera gärna på varför du vill vara anonym. Det är oftare lättare för socialtjänsten att hjälpa ungdomen och familjen om vi kan uppge vem uppgifterna kommer ifrån. Uppger du namn och telefonnummer så kan vi också nå dig för att återkomma med nya frågor.

Den som arbetar med barn och ungdomar är enligt lag skyldig att anmäla vid misstanke om att ett barn eller en ungdom far illa, och får därmed inte lämna en anonym anmälan. 

5. Vilken information vill barn- och ungdomsavdelningen ha vid en anmälan?

Vanliga frågor som brukar ställas till uppgiftslämnaren är:
- Namn, adress och telefonnummer gällande den unge.
- Varför är du orolig, beskriv gärna med exempel.
- Hur länge har du varit orolig för den unge.
- Vad tror du händer om inget görs nu.
- Var finns den unge just nu.
- Tror du att det är akut fara för barnet/ungdomen. Om Ja: i så fall vilken fara.
- Finns det andra barn/ungdomar i familjen som du tror far illa. Om Ja:
  vilka är dessa och hur gamla är de.
- Är det något särskilt vi bör tänka på vid kontakt med den unge och/eller
  vårdnadshavarna.
- Känner vårdnadshavarna till att du kontaktar socialtjänsten.
- Känner den unge till att du kontaktar socialtjänsten.
- Kan du tänka dig att medverka vid en träff med de berörda för att överlämna
  informationen.

6. Vad händer efter att en anmälan gjorts?

Vårdnadshavare informeras alltid om anmälan. Sektor socialtjänst har enligt lag (Socialtjänstlagen) skyldighet att ta reda på om den unge behöver stöd eller skydd. Vårdnadshavare och den unge kallas först till ett samtal för en så kallad förhandsbedömning. Syftet med den bedömningen är att ta ställning till om informationen/anmälan är så pass allvarlig att man behöver göra en utredning för att ta reda på mer information, för att sedan kunna erbjuda stöd till barnet/ungdomen eller familjen.

Om ärendet avslutas utan utredning kommer vare sig den unge eller vårdnadshavaren att finnas i sektor socialtjänsts personregister. Kvarstår din oro, eller om den tilltar, kan du göra en ny anmälan.

Den som gör en anmälan kan begära att få information om utredning inletts, inte inletts eller redan pågår. Övrig information kan bara lämnas ut om den som anmälan rör samtycker till det. 

7. Hur går en utredning till?

En utredning ska inte göras mer omfattande än nödvändigt. Den ska göras så snabbt som möjligt och som senast vara färdig inom fyra månader.

Syftet med en utredning är att ta reda på information som underlag för att kunna erbjuda familjen rätt sorts stöd. Informationen hämtas i första hand från de berörda och vid behov även från olika personer och myndigheter som finns kring familjen. Utredningen bygger på ett nära samarbete med familjen, med syfte att man tillsammans ska komma fram till vilket stöd som behövs. 


Mer information om hur en utredning går till hittar du här.

8. Är mina uppgifter sekretesskyddade?

Ja, om du är aktuell inom sektor socialtjänst är alla uppgifter om dig sekretesskyddade. All personal inom sektorn har tystnadsplikt och får inte lämna ut uppgifter om dig till obehöriga.

9. Kan mitt barn få en kontaktperson/kontaktfamilj?

Kontaktperson/kontaktfamilj är biståndsbedömda insatser som kan beviljas efter utredning. Utredning görs av socialsekreterare på barn- och ungdomsavdelningen. Mer information om att göra en ansökan hittar du här.  

10. Hur går man tillväga om man vill bli familjehem åt ett barn eller en ungdom?

Då är du välkommen att kontakta någon av familjehemssekreterarna på barn- och ungdomsavdelningen. Dem når du via Kontaktcenter, på telefonnummer 0500-49 80 00. Du hittar också mer information om familjehem här. 

11. Jag har fyllt 18 år och vill flytta hemifrån. Kan sektor socialtjänst hjälpa mig ekonomiskt?

Enligt lag är föräldrar skyldiga att försörja sina barn tills de fyller 18 år. Om du fortfarande går i skolan (gymnasiet) när du fyller 18 år förlängs den skyldigheten. Den gäller då tills du gått ut skolan, men inte efter du fyllt 21 år. 18-20-åringar som inte går i skolan kan alltså ansöka om ekonomiskt bistånd för egen del. Men när det gäller bistånd till kostnader för eget boende har ungdomar inte någon självklar rätt till detta. Ungdomar som vill flytta hemifrån får bara hjälp till bostadskostnader när det finns starka skäl för flyttningen, till exempel hälsoproblem.

Man räknar med att ungdomar inte flyttar hemifrån förrän de kan betala för boendet själva. Har du fler frågor gällande försörjning kan du kontakta vuxenavdelningens Försörjningsstöd.

12. Dricker ungdomar i Skövde mer eller mindre än i andra delar av Sverige?

Nej, inte vad vi kan se i de drogvaneundersökningar som görs var tredje år. De visar att ungdomar som går i nian i Skövde dricker något mindre jämfört med genomsnittet i Sverige.

13. Är det farligare att röka vattenpipa än cigaretter?

Det är alltid farligt att dra i sig rök i lungorna. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) får rökaren under en röksession med vattenpipa i sig rök motsvarande 100 cigaretter samt nikotin motsvarande 6-7 cigaretter.